snor

Ett outtömligt flöde av snor har runnit genommin näsa idag.
På två timmar använde jag upp fem näsdukar.
När jag rör mig runt i huset måste jag med jämna mellanrum uppsöka närmaste handfat för att inte snora ner golvet när det uppstår ett oväntat panikflöde.
Jag nyser så mycket att jag börjar bli smått illamående, och som grädde på moset så rinner det även i ögonen.

För det första, har någon människa någonsin ätit mos med grädde till?
Och tyckte denne någon isåfall att det verkligen var så gott att det förtjänade att få en sån här klyschig fras uppkallad efter sig?
Jag tvivlar på det.

Anyway, detta tärande hälsotillstånd beror förmodligen på två saker.

1. Jag har utvecklat en dammallergi.
Jag städar rummet ungefär lika ofta som Felix uppdaterar i dryle.blogg.se.
Eller tja, det har ju inte hänt ännu, så jag städar visst ganska mycket mer.
Men ungefär lika ofta som bloggafan uppdateras i alla fall.

2. Jag är allergisk mot katter.
Det är tydligen vetenskapligt bevisat.
Och lillebrorsans katt har visst sovit på min kudde under dagtid.
Sedan sover jag på den under natten och andas in hans förrädiska partiklar.

För att rädda mitt eget psyke från att förstöras av alla snörvlingar så måste jag ju göra något åt saken.
Städa, samt byta sängkläder verkade vara ett bra första steg.

Ca fem minuter in i städningen funderar jag på att börja skriva mitt testamente istället eftersom allt uppvirvlande damm såklart inte gör saken bättre.

Men istället knåpar jag ihop min egen gasmask.



Mössan är till för att hindra elakartade partiklar från att sätta sig i håret.

"Å vad löjligt, inte så farligt med lite allergisymptom.." tänker kanske en del.
Men jo, detta är fan jobbigare än den värsta bakfyllan.
Jag var tvungen att gå ut på verandan tidigare och lägga mig i fosterställning, för jag visste helt enkelt inte vart jag skulle göra av mig själv.

[|:'(         (ledsen herre medd hatt, som jag kom på själv nu)



wtf . ?

Här sitter jag och lyssnar på Spotifys för övrigt värdelösa radio, helt oskyldig. Så dyker den här mardrömmsbilden upp.
När jag ser sånt här blir jag rädd.
Jag vill inte tillhöra samma art som de här vildvittrorna.
Jag skäms, å hela mänsklighetens vägnar.
Mina tankar går till deras förfäder, som slitit och kämpat. Genom inbördeskrig och svält och diverse annan misär, för att kunna föra sin släkt vidare genom historiens gång.
Till vilken nytta?
Ingen alls.
Det slutade med dessa två flottfläckar på mormors egenhändigt virkade spetsduk.





Måtte någon sparka dem i äggstockarna så att deras gener aldrig mer får skåda dagens ljus efter att de själva erhållit en enkelbiljett till skärseldens mörkaste vrå.

(Vet att det finns en liten klang av kristen-surkärring-som-har-14-katter över det här inlägget. Det skiter jag i.)

score





Den 25:e smäller det.
Inte.


topp 5 lista över de värsta tänkbara jobben

5. Dagisfröken. Man måste handskas med diverse ointelligenta, snoriga barn som bara vill ha, ha, ha och ingen ge, ge, ge.

4. Obduktionstekniker. Slafsa runt i döda kroppar. Huä!

3. Slaktare. Slafsa runt i stackars oskyldiga döda djur för att sedan göra hamburgare av dem. *klöks*

2. Avlivare. Finns nog ingen sådan titel egentligen, men jag syftar på de som sysslar med elektriska stolens tekniska funktioner unt so weiter.

Och på första plats...*trumvirvel*.....




1. Brevbärare!


Tänk själv, att näst intill dagligen under sommarhalvåret bli exponerad för djävulens avkomma i var och varannan brevlåda;

tvestjärten.


snorvalpen

Fick ett trevligt meddelande när jag kollade igenom lite bilder på min kamera.







Ingen blev förvånad va?
Inte jag heller.
Dagarna består nuförtiden mest av att komma på nya sätt att driva med varandra i det här hemmet.

Just det här lilla pranket gick väl sådär kanske.
Med tanke på att bild nummer tre, som skulle likna en hand som räcker fuck you, mest liknar en uppochnervänd snopp med dubbel uppsättning av pungkulor.

Tror att Hannes insåg det också, eftersom han lade till följande bild för säkerhets skull.





HELL-VETE

Här kommer en liten kortfattad, dyster lägesrapport:

Det finns inte en enda liten själ i hela socknen som kan tänka sig att hoppa in och jobba åt mig på lördag.
Därför kan jag inte åka på Way out West.
Därför kommer jag säkerligen gå ut i Värnamo på fredag.
Och då kommer jag dessutom att få jobba bakis på lördag.

Jag har bränt mig idag.

Jag ska snart betala in en smaskig förseningsavgift till skatteverket på 1000 riksdaler.
Robin Hood, vart fan är du när man behöver dig? (Det är räven jag menar, den enda äkta Robin Hood.)
Dessutom hinner jag eventuellt inte skicka in löneunderlaget i tid, vilket resulterar i att lilla, jävla Linnea står delvis utan lön den 25e.

Det är fan getingar och insekter överallt.
Hela tiden måste man vara på sin vakt och vara beredd att fly eller fightas.
Till exempel så svalde Felix eventuellt en geting idag.

Och i detta nu sitter det två flugor och pökar 30 cm till höger om mig.

FAN.


mon petite idisslande frère

Nu sitter jag här, inlåst i mitt rum.
Inte för att jag vill vara ifred, utan för att jag är rädd.

Har blivit jagad runt i hela huset av Hannes, beväpnad med en elektrisk flugsmäck.
Ett vapen som jag har väldigt stor respekt för.

När jag ändå är inne på ämnet Hannes, så tänkte jag förgylla denna grådassiga dag med en liten anekdot från igår:

Vid middagsbordet (som erbjöd upptinad köttfärssås tillsammans med precis lagom överkokta makaroner, toppat med fortf nerfryst parmesanost) meddelar den lille gossen högtidligt att han kan ett trick.

Japp. Ett trick.

"Jag kan svälja makaroner och sedan få upp dem ur magen igen" berättar han, med ett ansiktsuttryck ungefär lika stolt som på en sån där barnvagnsmorsa vars barn just lagt sin nittonde spya.

"Visa då.." 

Gossebarnet lägger in 6-7 makaroner i munnen och sväljer dem till synes helt, öppnar munnen igen för att vi ska kunna kontrollera detta faktum.

"Oj då", "Åh herregud.." "Folkets jubel.."

Sedan ser han nöjd ut ett ögonblick, innan han öppnar munnen igen och låter oss beskåda hur en, två, tre, fyra, fem, sex, kanske sju makaroner tränger fram från hans lilla svalg och lägger sig på tungan igen.



Kan inte ens komma på någon snitsig slutkommentar här.


spela nu om du kan ditt lilla kräk



Jag hittade den jäveln! HA!
Lämnar fönstret öppet medan jag käkar middag.
Berättar under middagen om hur jobbig den här gudsförgätna varelsen har varit.
Kommer upp på rummet igen och ser plötsligt den äcklige fan sitta på min byrå.
Jag avger ett skärande primalskri fyllt av rädsla, vrede och hämnd, och går sedan för att hämta första bästa flugsmäck.
Måttar ett, två, tre dödliga slag mot lille Mengele.
Sedan skulle han aldrig mer behöva gnida sina överdimensionerade fula bakben mot varandra igen.


fan

ÄR SÅ FÖRBANNAD INOMBORDS.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH SATANS HEJDUKAR OCH DJÄVULENS RÖVHÅL.

Har haft en jävla syrsa utanför mitt fönster i snart två eller tre dygn nu, och det lilla fanskapet vägrar hålla käft.
24/7 sitter den där och spelar sitt äckliga surrande läte. Men varje gång jag tittar ut genom fönstret för att lokalisera helvetet och sedan dräpa det, så tystnar den.
Det skulle inte förvåna mig om den har en liten namnskylt där det står Dr Mengele inristat.




RSS 2.0