att sparka på den som ligger ner



Fan ta er, Hultsfred.

gör om gör rätt (#2)

Svepte förbi tidningshyllan på Hemköp för några dagar sedan.
Mitt undermedvetna lyckades uppfatta något mystiskt i ögonvrån.
Jag stannade upp mitt i steget, vände mig sakta om och granskade en av tidninganra i hyllan.
Någonting verkade vara fruktansvärt fel.





Misstag är ju till för att korrigeras och därför kände jag mig manad till att ta tryckfrihetsförordingen i egna händer och åter tända lampan för de som blivit förda bakom ljuset.





gammalt opublicerat skräpinlägg

Den här bilden är både bra och dålig, beroende på ur vilket persektiv man ser på den.

Om man vill se en vacker eller bra bild konstmässigt sett så är den förbannat dålig enligt mig.
Men om man vill se en beskrivande och definierande bild, ja då har vi hittat rätt!





Bilden beskriver bland annat:

- 30-årskris
- lillgammal
- hattmissbruk
- ullaredsmode
- 24-årskris
- mystisk marknadsföring
- baby face
- käck
- 27-årskris
- död blick
- smygkristen
- livskris
- spyfärg
- m.m

Fick nog med det mesta där.
Men titta själva på bilden och bara känn vilken sinnesstämning den får er att känna.
'Dyster och uppgiven', kallar jag den för i alla fall.


Mimmi Landin parkerar;



.

HEJ ALLA FULSÖTA

Vad har vi här då?
En ännu en gång utdöende blogg?
Ja minsann!
Dra på trissor!
Dra åt helvete!

Av någon anledning så verkar mina små läsare fortsätta läsa den här smörjan, trots att jag under senaste tiden har uppdaterat ungefär lika ofta som Johan inte pratar om sina outfits.
För det vill jag tacka er med en liten applåd; *liten men kraftfull applåd*.


Vill ägna några rader till min kära syster som tog studenten mitt under ett av moder Jords hittills knepigaste klimakterieanfall. Även vår egen moder verkade lite stingslig på studentfesten här hemma, när hon i förbifarten väser till Ellen "Nu drrrrickerrrr du inte mer..!".
Må du få ett fortsatt lyckligt liv i dannebrogens sluddrande land!

En lite smått rolig incident inträffade för någon vecka sedan.
Såklart var det lillebrorsan som var inblandad.
Mitt favoritoffer.
Jag hade förtärt en fantastisk bakispizza, men orkade endast käka en tredjedel. Resterande två tredjedelar lämnade jag i sin kartong i kylskåpet.
Nästa morgon kommer jag ner i köket och ser att den lilla gossen har lämnat en lapp till mig på köksbordet.



Sparade jag någon pizza?
När han dessutom blandar stora och små bokstäver på lappen?
Självklart inte.
Eller jo, en kantbit.
Helt hjärtlös är man ju inte.





RSS 2.0