crapcrapcrap

Varför blir det plötsligt helt accepterat med ett osunt leverne så fort man är bakis?
Varför är jag helt plötsligt värd att äta chips till frukost?
Och sedan att ta en pizza till middag?
Och så vidare.

För att livet är tufft i dessa stunder, man är lite miserabel, det är synd om en, man mår dåligt, jajaja, blablabla.
Men det är väl förfan mitt eget fel?, kan jag känna ibland. Jag är samma människa som äter chips idag som beställde den där sista ölen igår.

Nu har jag glömt bort vad det var jag försökte få fram.
Skitsamma, osunt leverne är gött, det är vi alla värda.


Bränner. Pengar.
De två låtarna har spelats frekvent på min kära ipod under senaste tiden.
Nu börjar jag ana att de har haft en förödande inverkan på mig, det är nämligen exakt vad jag gjort.
Bränt pengar. Som en maskin (höhö).
Det som hållt mig vid liv är att jag lyssnat dubbelt så mycket på den här låten http://open.spotify.com/track/3gl66FDIUb0AbyLj9ao37I (höhö igen).
Nu börjar nivån gå utför märker jag. Dags att hålla käft och göra nåt vettigt.


En sista grej bara.
En lite tråkig grej. Vilket är att när man googlar på bilder av en sjöhäst numera, så kommer inte den här bilden upp längre.



Ja jag vet att det inte är första gången jag lägger upp den. Men jag älskar den, och den är värd det.