förlåt i förskott
Vill redan nu informera om att jag, i egenskap av entrévakt på fredag, inte kommer att göra några undantag för någon. Min uppgift är att kolla leg och se till så att alkohol inte transporteras in eller ut från området.
Vill be om ursäkt i förskott till alla er som jag så gärna hade släppt in, vare sig ni hade varsin öltunna på ryggen eller var födda -97....
Har du inte leg så kommer du inte in.
Har du alkohol i innerfickan så kommer du inte in.
That's it.
Jag har ett ansvar, ett uppdrag att utföra.
Kommer eventuellt bära kniv eller svärd, så försök inte med några dumheter.
Dagens högaffel i rektum går till alla er som tvingar mig att se hur den ena "farmville"-ikonen efter den andra dyker upp på facebook.
VAD FAN ÄR FARMEVILLE OCH VEM JOBBAR DET FÖR?!
Har inte forskat närmare i vad detta bondespel handlar om, men gissar att det är nån form av The Sims goes bönder?
Min fråga är ju vad som får folk att lockas till att spela den här skiten?
Är det ens ett spel förresten?
Dagens brännbollsträ i pannloben går till jädra Amy McDonald som härjar på spotifyreklamen med sin vidirga skottska (?) brytning, och dessutom verkar kvinnotyget ha en fet snorloska i halsen, för så kan ingen människa prata.
Varje gång hennes röst färdas genom etern och in i mina hörlurar så får jag rysningar och kastar iväg lurarna, kryper ihop i fosterställning med armarna runt benen och gungar fram och tillbaka i ett slags transtillstånd.
Nä det gör jag inte. Men jag hatar hennes röst. Hatar den ända ifrån min innersta benmärg ut till spetsen på mina kluvna hårtoppar.
kebabdjuret?
Efter lördagens äventyr i Växjö så intogs givetvis en pizzamåltid dagen efter.
Följande konversation infann sig:
Mimmi (tittar med nöjd blick ner på sin kebabpzza): -Alltså vad är det här för kött nu igen?
Jag: - Kebab.
En kort tystnad infinner sig innan vi tittar upp från våra tallrikar, garvar lite, för att sedan spinna vidare på ämnet.
Det skulle ju eventuellt kunna finnas ett kebabdjur. En så kallad "kebab".
Fick i uppgift att konstruera en sådan skapelse, och här har ni resultatet:
Inte helt orimligt skulle jag vilja säga.
För övrigt, återigen med koppling till lördagens bravader, så kommer här en förklaring till dig Jennie:
Detta är anledningen till att det kallas "harmynt":
Resten får du lista ut själv.
Ursäkta om jag är ofinkänslig.
Följande konversation infann sig:
Mimmi (tittar med nöjd blick ner på sin kebabpzza): -Alltså vad är det här för kött nu igen?
Jag: - Kebab.
En kort tystnad infinner sig innan vi tittar upp från våra tallrikar, garvar lite, för att sedan spinna vidare på ämnet.
Det skulle ju eventuellt kunna finnas ett kebabdjur. En så kallad "kebab".
Fick i uppgift att konstruera en sådan skapelse, och här har ni resultatet:
Inte helt orimligt skulle jag vilja säga.
För övrigt, återigen med koppling till lördagens bravader, så kommer här en förklaring till dig Jennie:
Detta är anledningen till att det kallas "harmynt":
Resten får du lista ut själv.
Ursäkta om jag är ofinkänslig.
nej... här lägger vi locket på
Nej du, Burk Dracula, håll dig till dina Transylvaniska vänner.
ingen vacker vy..
Medan de flesta värnamoinvånarna äntligen börja se gryningen närma sig på den evigt nattsvarta alkoholhimlen, Värnamodagarna alltså, så tittar även jag upp på denna rosa strimma i öster.
Men på min himmel finns ett grovt åskväder inkluderat:
- jag ska vara "vakt" mellan 22.30-04.00 på fredagen. -.-
Vet att även Linas himmel innefattar detta åskmoln, låt oss stötta varandra i stormen säger jag bara.
Vad ska vi hjälplösa kvinnor göra som vakter egentligen? Vet inte om min försäkring täcker detta..
När jag ändå är inne på ämnet alkohol och fylla med mera, så har jag kommit på en sak.
Jag tycker personligen att det är ganska finurligt, men ja, döm själva:
Ni vet när man inte kan prata rent på fyllan, när man sluddrar?
Det gör man för att ens vokabulär har ersatts av ett vodkabulär.
Å fyfan va tråkigt det lät nu när jag läste det.
Utdelar en käftsmäll till mig själv nu som straff. Både en mental och en fysisk.
Well, skitsamma.
Ni vet vart ni hörde det först i alla fall.
Usch..
Men på min himmel finns ett grovt åskväder inkluderat:
- jag ska vara "vakt" mellan 22.30-04.00 på fredagen. -.-
Vet att även Linas himmel innefattar detta åskmoln, låt oss stötta varandra i stormen säger jag bara.
Vad ska vi hjälplösa kvinnor göra som vakter egentligen? Vet inte om min försäkring täcker detta..
När jag ändå är inne på ämnet alkohol och fylla med mera, så har jag kommit på en sak.
Jag tycker personligen att det är ganska finurligt, men ja, döm själva:
Ni vet när man inte kan prata rent på fyllan, när man sluddrar?
Det gör man för att ens vokabulär har ersatts av ett vodkabulär.
Å fyfan va tråkigt det lät nu när jag läste det.
Utdelar en käftsmäll till mig själv nu som straff. Både en mental och en fysisk.
Well, skitsamma.
Ni vet vart ni hörde det först i alla fall.
Usch..
flashback
Idag fick jag en flashback.
Det inträffade när jag var ute på min arbetsrunda. I centrala Ljungby närmare bestämt.
Långt borta i fjärran hörde jag ett skrikandeskrapande/skriande ljud.
Det lät lite som om ett gäng moderna trojaner försökte släpa in en metallhäst i staden, denna eventuella metallhäst hade i så fall inga hjul att rulla på, utan skrovet skrapades direkt mot asfaten.
Nu var det såklart ingen metallhäst det var frågan om. Det var en skåpbil vars ena däck var på god väg att lossna.
Bromsskivan skärde i asfalten.
Huuh, gåshud och rysningar.
Då kom flashbacken.
Slungades tillbaka till den där kvällen i höstas.
Den där kvällen då jag körde ner för backen på Bangårdsgatan.
Den där kvällen då plötsligt hela bakänden på bilen drog i backen med en jädra smäll.
Den där kvällen då jag lyckades gira upp bilen på vägkanten, trots att den bara hade tre däck.
Den där kvällen då det fjärde däcket rullade förbi bilen och lade sig lite snyggt några meter framför.
Om ett däck hade kunnat peka på mig, luta huvudet bakåt och asgarva, så hade detta fjärde däck gjort det.
Andra saker som hände under min lilla arbetsrunda var bland annat att jag hittade en påse med två fiskar i.
Två fina fiskar tror jag, möjligtvis gösar, minst 0,5-1,5 kilo styck. Lämnade dem åt sitt eget öde pga min fiskfobi.
Sedan utanför busskuren vid sjukhuset fann jag en hög med ca tio ciggfimpar, tillsammans med en tom förpackning med dagen-efter-p-piller. Någon som inte ville bli gravid tippar jag på.
Det inträffade när jag var ute på min arbetsrunda. I centrala Ljungby närmare bestämt.
Långt borta i fjärran hörde jag ett skrikandeskrapande/skriande ljud.
Det lät lite som om ett gäng moderna trojaner försökte släpa in en metallhäst i staden, denna eventuella metallhäst hade i så fall inga hjul att rulla på, utan skrovet skrapades direkt mot asfaten.
Nu var det såklart ingen metallhäst det var frågan om. Det var en skåpbil vars ena däck var på god väg att lossna.
Bromsskivan skärde i asfalten.
Huuh, gåshud och rysningar.
Då kom flashbacken.
Slungades tillbaka till den där kvällen i höstas.
Den där kvällen då jag körde ner för backen på Bangårdsgatan.
Den där kvällen då plötsligt hela bakänden på bilen drog i backen med en jädra smäll.
Den där kvällen då jag lyckades gira upp bilen på vägkanten, trots att den bara hade tre däck.
Den där kvällen då det fjärde däcket rullade förbi bilen och lade sig lite snyggt några meter framför.
Om ett däck hade kunnat peka på mig, luta huvudet bakåt och asgarva, så hade detta fjärde däck gjort det.
Andra saker som hände under min lilla arbetsrunda var bland annat att jag hittade en påse med två fiskar i.
Två fina fiskar tror jag, möjligtvis gösar, minst 0,5-1,5 kilo styck. Lämnade dem åt sitt eget öde pga min fiskfobi.
Sedan utanför busskuren vid sjukhuset fann jag en hög med ca tio ciggfimpar, tillsammans med en tom förpackning med dagen-efter-p-piller. Någon som inte ville bli gravid tippar jag på.
min finmotorik
Medan jag satt här framför skärmen och var på god väg att hosta upp både inälvorna och själen, så drog jag mig till minnes att jag någon gång, under någon fylla, lyckades utföra ett särskilt trick.
Tricket är enligt mig att betrakta som ganska avancerat, såvida man inte har det som en medfödd talang, vilket jag är säker på att jag inte hade.
Nu när jag i nyktert tillstånd återigen skulle försöka mig på det lilla tricket, så visade det sig vara svårare än jag hade anat. Men fan ta den som ger sig, som man brukar säga. Eller "den vinner som är trägen", som Lars Winnerbäck brukar säga.
Så här har ni det!
Visst, jag ser lätt efterbliven och halvt våldtagen ut, men I did it.
Nu ska jag gå och leta reda på mina inälvor och min själ.
Därefter ska jag svepa ner dem med ett glas Cocilliana Efityn, eller vad den där satans medicindrycken nu kallar sig för.
Tricket är enligt mig att betrakta som ganska avancerat, såvida man inte har det som en medfödd talang, vilket jag är säker på att jag inte hade.
Nu när jag i nyktert tillstånd återigen skulle försöka mig på det lilla tricket, så visade det sig vara svårare än jag hade anat. Men fan ta den som ger sig, som man brukar säga. Eller "den vinner som är trägen", som Lars Winnerbäck brukar säga.
Så här har ni det!
Visst, jag ser lätt efterbliven och halvt våldtagen ut, men I did it.
Nu ska jag gå och leta reda på mina inälvor och min själ.
Därefter ska jag svepa ner dem med ett glas Cocilliana Efityn, eller vad den där satans medicindrycken nu kallar sig för.
dagen före dagen före dagen efter idag (igår tror jag)
Igår var det återigen dags för årets höjdpunkt här i Hånger. Hångerdagen alltså, klassikern.
Som aktiv medlem i Hångers IF (arrangören) skulle jag självklart vara med och hjälpa till.
Min lott föll på att sälja lampor på loppisen.
Detta hade varit en fullt överkomlig syssla, om det inte vore för att jag lyckades pricka in årets baksmälla just denna dag.
Efter tre timmar fyllda av försök att vara trevlig mot kunderna, av tittande på klockans orörliga visare, och till viss del lite kalvande ute i Hångerskogarna så fick jag traska hem.
Väl hemma ser jag att båda bilarna är borta, vilket oftast även innebär att alla dörrar är låsta.
En svag känsla av att något inte riktigt står rätt till börjar krypa längs ryggraden, det är något jag glömt att göra som jag inte borde ha glömt.
Efter en stunds rotande i minnet inser jag vad som är fel.
Den enda extranyckeln in till huset ligger på min säng.
Inne i det låsta huset.
Vad gör jag?
Går och hämtar en stege såklart.
Pallrar upp den mot väggen på uterummet, vars tak är beläget precis under päronens sovrumsfönster.
Klättrar upp på stegen, känner lite på tegelpannorna, sitter de verkligen fast på nåt sätt över huvud taget?
Bestämmer mig för att chansa och kravlar mig upp på taket.
Jodå, det håller.
Kommer upp på taknocken och kryper fram till fönstret, och ja, det är öppet.
Men. Det sitter ett myggnät i vägen.
Helvete.
Ska jag ta sönder myggnätet?
Naaah..inte riktigt värt det kanske..
Lyckas bända upp myggnätet så pass mycket att jag får in min underdimensionerade underarm (se föregående inlägg) och kan få loss haken från insidan.
- Jag var inne.
Fem minuter senare kommer mina små vänner och hämtar upp mig för att åka och kolla på tennis.
Varför i helvete var jag tvungen att ta mig in i huset? Varför inte bara vänta utanför?
Som aktiv medlem i Hångers IF (arrangören) skulle jag självklart vara med och hjälpa till.
Min lott föll på att sälja lampor på loppisen.
Detta hade varit en fullt överkomlig syssla, om det inte vore för att jag lyckades pricka in årets baksmälla just denna dag.
Efter tre timmar fyllda av försök att vara trevlig mot kunderna, av tittande på klockans orörliga visare, och till viss del lite kalvande ute i Hångerskogarna så fick jag traska hem.
Väl hemma ser jag att båda bilarna är borta, vilket oftast även innebär att alla dörrar är låsta.
En svag känsla av att något inte riktigt står rätt till börjar krypa längs ryggraden, det är något jag glömt att göra som jag inte borde ha glömt.
Efter en stunds rotande i minnet inser jag vad som är fel.
Den enda extranyckeln in till huset ligger på min säng.
Inne i det låsta huset.
Vad gör jag?
Går och hämtar en stege såklart.
Pallrar upp den mot väggen på uterummet, vars tak är beläget precis under päronens sovrumsfönster.
Klättrar upp på stegen, känner lite på tegelpannorna, sitter de verkligen fast på nåt sätt över huvud taget?
Bestämmer mig för att chansa och kravlar mig upp på taket.
Jodå, det håller.
Kommer upp på taknocken och kryper fram till fönstret, och ja, det är öppet.
Men. Det sitter ett myggnät i vägen.
Helvete.
Ska jag ta sönder myggnätet?
Naaah..inte riktigt värt det kanske..
Lyckas bända upp myggnätet så pass mycket att jag får in min underdimensionerade underarm (se föregående inlägg) och kan få loss haken från insidan.
- Jag var inne.
Fem minuter senare kommer mina små vänner och hämtar upp mig för att åka och kolla på tennis.
Varför i helvete var jag tvungen att ta mig in i huset? Varför inte bara vänta utanför?
en stund av ytlighet
Ikväll skippade jag gästis, istället stannade jag hemma och slingade håret.
Detta är ett beslut som jag börjar ångra ganska bittert.
Faktum är att jag numera skulle kunna infiltrera mig i ett grävlingsgryt relativt enkelt.
Ja, jag överdriver såklart, som vanligt. Har inte direkt gjort svarta slingor om det var det ni trodde. Men jag har två rejäla blonda tesar i luggen, vilket jag känner en växande ångest angående.
Nog om mitt hår, lämnar istället över till mina armar. Mina underarmar närmare bestämt:
Denna bild är det mest påtagliga resultatet av min och Saras praktik på Boggi (säger det mest om bilden eller praktiken, jag vet inte?).
Anyway, sedan denna skapelse tog form så har jag inte riktigt kunna släppa tanken av att mina underarmar är lite för korta.
De påminner lite om en dinosauries/drakes/valfri ödlas armar.
Titta här till exempel:
Någonting står inte helt rätt till.
Kolla på reptilarmen! Bara ett par klor som fattas.
Det där "gyllene snittet" verkar inte stämma på oss alla (fu dan brown/da vinci).
Detta är ett beslut som jag börjar ångra ganska bittert.
Faktum är att jag numera skulle kunna infiltrera mig i ett grävlingsgryt relativt enkelt.
Ja, jag överdriver såklart, som vanligt. Har inte direkt gjort svarta slingor om det var det ni trodde. Men jag har två rejäla blonda tesar i luggen, vilket jag känner en växande ångest angående.
Nog om mitt hår, lämnar istället över till mina armar. Mina underarmar närmare bestämt:
Denna bild är det mest påtagliga resultatet av min och Saras praktik på Boggi (säger det mest om bilden eller praktiken, jag vet inte?).
Anyway, sedan denna skapelse tog form så har jag inte riktigt kunna släppa tanken av att mina underarmar är lite för korta.
De påminner lite om en dinosauries/drakes/valfri ödlas armar.
Titta här till exempel:
Någonting står inte helt rätt till.
Kolla på reptilarmen! Bara ett par klor som fattas.
Det där "gyllene snittet" verkar inte stämma på oss alla (fu dan brown/da vinci).
mysterier
För ca 1 vecka sedan bytte jag tandborste.
Jag valde en iögonfallade limegrön sådan, dels för att den va cool, och dels för att den inte skulle kunna förväxlas med någon annans.
Nu har borsten på denna tandborste varit blöt innan jag borstat tänderna under minst fyra tillfällen.
Det betyder att någon jävlas med mig/någon är gravt färgblind (det borde jag veta isf?)/ någon har inbillat sig att de har valt en ny, cool, limegrön tandborste.
Inget av ovanstående alternativ känns speciellt troligt.
Imorgon är det jag som ska lösa ett mysterie.
Jag har redan en huvudmisstänkt,och om mina misstankar besannas så är följande bild en passande beskrivning på vad som kan bli aktuellt:
Ett annat mysterie är varför i helvete jag har en rulle med björntråd i väskan?
Det tredje mysteriet är varför folk (som inte är barn) åker till High Chaparral i nyktert tillstånd?
Det fjärde mysteriet är hur fan www.snyggast.se hamnade på min webbhistorik? (Ja, klart jag vet varför, men jag låtsas som om jag redan har förträngt det..johanmmimmidanielsaramoa?osv)
Jag valde en iögonfallade limegrön sådan, dels för att den va cool, och dels för att den inte skulle kunna förväxlas med någon annans.
Nu har borsten på denna tandborste varit blöt innan jag borstat tänderna under minst fyra tillfällen.
Det betyder att någon jävlas med mig/någon är gravt färgblind (det borde jag veta isf?)/ någon har inbillat sig att de har valt en ny, cool, limegrön tandborste.
Inget av ovanstående alternativ känns speciellt troligt.
Imorgon är det jag som ska lösa ett mysterie.
Jag har redan en huvudmisstänkt,och om mina misstankar besannas så är följande bild en passande beskrivning på vad som kan bli aktuellt:
Ett annat mysterie är varför i helvete jag har en rulle med björntråd i väskan?
Det tredje mysteriet är varför folk (som inte är barn) åker till High Chaparral i nyktert tillstånd?
Det fjärde mysteriet är hur fan www.snyggast.se hamnade på min webbhistorik? (Ja, klart jag vet varför, men jag låtsas som om jag redan har förträngt det..johanmmimmidanielsaramoa?osv)
'ze weeknd
Trodde ju aldrig att jag skulle behöva säga detta igen. Senast jag sa det var i årskurs 8. Men nu säger jag det igen (med en ton av självförakt i rösten):
Jag var på Sigges igår.
Ett ganska spontant beslut efter en hel del dividerande och vägningar av för- och nackdelar.
Kan sammanfatta kvällen med ett "Vi kom. Vi såg. Vi ljög."
Nu när jag tänker tillbaka på händelseförloppet så kan jag konstatera att:
- både Hannah och Amanda har minst en död familjemedlem var.
- jag lyckades övertyga en snubbe om att det är "positivt som fan" att vara lik Hagrid i Harry Potter (han var en identisk kopia, endast hårfärgen var avvikande).
- jag kan omöjligt vara från London, eftersom jag "inte pratar med Londonaccent".
- jag inte behövde lägga några pengar på alkohol tack vare mina goda kunskaper inom vadslagning.
- trots att jag aldrig la några pengar på alkohol så var mina pengar spårlöstförsvunna.
- äldre människor är hänsynslösa på dansgolvet, framförallt när det står en lönnfet man i cowboyhatt och paljettskjorta på scenen verkar det som (damn you, LaZze ZteFaNz).
- jag borde kunna konstatera mycket mer, men ja, vad ska man göra när minnet sviktar?
Jag var på Sigges igår.
Ett ganska spontant beslut efter en hel del dividerande och vägningar av för- och nackdelar.
Kan sammanfatta kvällen med ett "Vi kom. Vi såg. Vi ljög."
Nu när jag tänker tillbaka på händelseförloppet så kan jag konstatera att:
- både Hannah och Amanda har minst en död familjemedlem var.
- jag lyckades övertyga en snubbe om att det är "positivt som fan" att vara lik Hagrid i Harry Potter (han var en identisk kopia, endast hårfärgen var avvikande).
- jag kan omöjligt vara från London, eftersom jag "inte pratar med Londonaccent".
- jag inte behövde lägga några pengar på alkohol tack vare mina goda kunskaper inom vadslagning.
- trots att jag aldrig la några pengar på alkohol så var mina pengar spårlöstförsvunna.
- äldre människor är hänsynslösa på dansgolvet, framförallt när det står en lönnfet man i cowboyhatt och paljettskjorta på scenen verkar det som (damn you, LaZze ZteFaNz).
- jag borde kunna konstatera mycket mer, men ja, vad ska man göra när minnet sviktar?
oetiskt? ja. men vafan!
Måtte Gud, Djurens Vänner, Jehova, Jultomten, WWF, min familj och mitt samvete förlåta mig för detta illdåd som jag och kära lilla Hannah har uträttat under kvällen.
Kalla oss sysslolösa eller möjligtvis hjärtlösa, det var i vilket fall som helst värt det.
Återigen, förlåt.
Kalla oss sysslolösa eller möjligtvis hjärtlösa, det var i vilket fall som helst värt det.
Återigen, förlåt.
en avskräckande morgon
Dagens absolut första händelse är att jag vaknar. Så brukar det ju vara för alla, så länge man inte dör i sömnen.
Än så länge kan jag alltså vara nöjd med hur dagen artar sig.
Men jag inser väldigt snabbt att där vände turen.
Vaknade nämligen till ljudet av en vomiterande katt.
Japp, på mattan i hallen utanför mitt rum står den jäveln och hulkar som om han hade svept en Zaranoff och en Baranoff och en Koskenkurva och kanske en gnutta hb.
För en kort sekund dök en känsla av igenkännande medlidande upp, och jag funderade på att gå fram till honom och hålla bak hans hår eller nåt i den stilen.
Men sedan insåg jag ju att nej, katten är inte bakis. Han har bara frossat i torrfoder som en förrymd jude, så han får allt klara sig själv.
Drog istället täcket över huvudet.
Än så länge kan jag alltså vara nöjd med hur dagen artar sig.
Men jag inser väldigt snabbt att där vände turen.
Vaknade nämligen till ljudet av en vomiterande katt.
Japp, på mattan i hallen utanför mitt rum står den jäveln och hulkar som om han hade svept en Zaranoff och en Baranoff och en Koskenkurva och kanske en gnutta hb.
För en kort sekund dök en känsla av igenkännande medlidande upp, och jag funderade på att gå fram till honom och hålla bak hans hår eller nåt i den stilen.
Men sedan insåg jag ju att nej, katten är inte bakis. Han har bara frossat i torrfoder som en förrymd jude, så han får allt klara sig själv.
Drog istället täcket över huvudet.
damn you all
Dagens ris går till alla er som redan skickat ut tackkort från studenten.
Ni ambitiösa fanskap får alla oss andra att se så mycket sämre ut.
Plus att ni får våra mödrar att känna prestationsångest över de här jädra korten, och denna ångest går givetvis ut över oss förr eller senare. Förr, för det mesta.
Maintenant, je vais bouillir du café eller vad fan det heter. Au revoir. Je te bleu. De fouf. Sacre bleu.
reser mig ur askan och går segrande ur sista ronden
Ägnade en betydande del av gårdagen till att försöka installera min trådlösa router, helt och hållet utan framgång.
Ägnade en irriterande stor del av morgonen till att försöka installera samma eländiga trådlösa fanskap, också nu helt utan framgång.
Till slut såg jag ingen annan utväg än att ringa Netgears (må de brinna i skärselden) kundsupport. Pratade med en snubbe i minst en kvart - tjugo minuter. Till slut kom han fram till att adsl-modemet behövde bryggas, så jag skulle istället ringa internetleverantören.
Sagt och gjort.
Pratade nu istället med en snubbe från Värnamo energi. Detta samtal varade i minst 30-40 min, utan att någon som helst framgång uppnåddes (till att börja med så var modemet redan bryggat, fu netgear).
Killen tänker så det knakar i luren, han kan inte fatta vad felet är.
Jag är på väg att ge upp för gott och börjar bli desperat efter en sista utväg.
Frågar snubben ifall jag kanske ska testa att koppla in nätverkskabeln i en annan port på modemet?
"Jaa det kanske är lika bra, testa det!"
"Nu funkar det, tack för hjälpen."
Denna frusterande simpla seger tänker jag fira med att citera ett stycke fin filmhistoria:
"...a lot of you have been hearing the affiliates complaining about a lack of diversity on the news team.."
"What in the hell's diversity?"
"Hrrm. Well, I-I could be wrong, but I believe diversity is an old, old wooden ship that was used during the civil war era."
"Ron, I would be surprised if the affiliates were concerned about an old, old wooden ship, but nice try.."
Ägnade en irriterande stor del av morgonen till att försöka installera samma eländiga trådlösa fanskap, också nu helt utan framgång.
Till slut såg jag ingen annan utväg än att ringa Netgears (må de brinna i skärselden) kundsupport. Pratade med en snubbe i minst en kvart - tjugo minuter. Till slut kom han fram till att adsl-modemet behövde bryggas, så jag skulle istället ringa internetleverantören.
Sagt och gjort.
Pratade nu istället med en snubbe från Värnamo energi. Detta samtal varade i minst 30-40 min, utan att någon som helst framgång uppnåddes (till att börja med så var modemet redan bryggat, fu netgear).
Killen tänker så det knakar i luren, han kan inte fatta vad felet är.
Jag är på väg att ge upp för gott och börjar bli desperat efter en sista utväg.
Frågar snubben ifall jag kanske ska testa att koppla in nätverkskabeln i en annan port på modemet?
"Jaa det kanske är lika bra, testa det!"
"Nu funkar det, tack för hjälpen."
Denna frusterande simpla seger tänker jag fira med att citera ett stycke fin filmhistoria:
"...a lot of you have been hearing the affiliates complaining about a lack of diversity on the news team.."
"What in the hell's diversity?"
"Hrrm. Well, I-I could be wrong, but I believe diversity is an old, old wooden ship that was used during the civil war era."
"Ron, I would be surprised if the affiliates were concerned about an old, old wooden ship, but nice try.."
positivt
Det kanske ändå finns en gud!
Den här artikeln ser jag som ett tecken på att mänskligheten är på väg i rätt riktning igen:
Jag skulle vilja utbringa ett fyrfaldigt hipp hipp hurra! Hurra! Hurra! Hurraa!
Länge leve foppatofflans död!!
Den här artikeln ser jag som ett tecken på att mänskligheten är på väg i rätt riktning igen:
Jag skulle vilja utbringa ett fyrfaldigt hipp hipp hurra! Hurra! Hurra! Hurraa!
Länge leve foppatofflans död!!
bla bla bla
Medan lukten av bränd kladdkaka sprider sig i huset så funderar jag på om jag verkligen vill skriva ett inlägg.
Det vill jag egentligen inte, men jag känner mig tvingad. Det blir min slutsats.
Har i flera timmar försökt installera min trådlösa router (eftersom jag nu även har fått hem min dator (hurra!)) utan någon som helst framgång. Som jag så många gånger förr konstaterat så vilar det en förbannelse över min relation till allt vad tekniska prylar hete..bla bla bla.
För övrigt så har det ju som alla vet eller inte vet anlänt en ny individ till vårt hushåll. Individen består av en kattunge vid namn Linus Herman, vilket jag anser är bland de sämsta namnen man kan döpa en katt till.
Har börjat fundera på vad jag ska döpa om den till, och än så länge står Alibaba, Rasputin och Pijotr högst på listan, men jag tar tacksamt emot nya förslag.
Hur som helst, det som är märkligt med katten är att jag inte är säker på om jag gillar den. Ja, jag vet att alla gillar en kattunge, men nä, inte den här. Han är så frusterande irriterande och opersonlig, hans jamningar (mjaowningar?) ligger på samma ljudfrekvens som ett myggsurr och ibland låter han som ett lasersvärd, han är spattig och allmänt dryg verkar det so..blaaablaa bla.
Där har vi det lilla sattyget.
För ytterligare övrigt så har jag skrapat de där förbannade trisslotterna. Vann 40+20 kr, vilket är personligt rekord givetvis. Gick ju bara 60 kr back. Hurra hurra, lycka och välgång.
Nu ger jag upp, ursäkta mig för detta undermåliga inlä..bla bla bla bla bla.
Det vill jag egentligen inte, men jag känner mig tvingad. Det blir min slutsats.
Har i flera timmar försökt installera min trådlösa router (eftersom jag nu även har fått hem min dator (hurra!)) utan någon som helst framgång. Som jag så många gånger förr konstaterat så vilar det en förbannelse över min relation till allt vad tekniska prylar hete..bla bla bla.
För övrigt så har det ju som alla vet eller inte vet anlänt en ny individ till vårt hushåll. Individen består av en kattunge vid namn Linus Herman, vilket jag anser är bland de sämsta namnen man kan döpa en katt till.
Har börjat fundera på vad jag ska döpa om den till, och än så länge står Alibaba, Rasputin och Pijotr högst på listan, men jag tar tacksamt emot nya förslag.
Hur som helst, det som är märkligt med katten är att jag inte är säker på om jag gillar den. Ja, jag vet att alla gillar en kattunge, men nä, inte den här. Han är så frusterande irriterande och opersonlig, hans jamningar (mjaowningar?) ligger på samma ljudfrekvens som ett myggsurr och ibland låter han som ett lasersvärd, han är spattig och allmänt dryg verkar det so..blaaablaa bla.
Där har vi det lilla sattyget.
För ytterligare övrigt så har jag skrapat de där förbannade trisslotterna. Vann 40+20 kr, vilket är personligt rekord givetvis. Gick ju bara 60 kr back. Hurra hurra, lycka och välgång.
Nu ger jag upp, ursäkta mig för detta undermåliga inlä..bla bla bla bla bla.
will (L)
http://www.youtube.com/watch?v=jOjfxEejS2Y
"we don't need to litsen to nature, nature needs to litsen to us"
lite journalistik
Allvarligt talat.
Är inte det här bara pinsamt?
Titta på Sveriges maffia.
Nu har jag ju inte läst den där boken om svensk maffia, som tydligen målar upp ett ganska respektingivande porträtt av vår svenska maffia. Det går tydligen ganska vilt till i den undre världen.
Men så publiceras den här artikeln. Hah!
Ledaren heter för det första Tjock-Steffe.
Vaddå är det hans maffianamn? Hallå, Tjock-Steffe? Har du blivit mobbad under barndomen eller?
Och titta sedan på Tjock-Steffe.
Hans ögon är ju lika oskyldiga som Moses i vassen förfan.
Tjock-Steffe är en pinsam representant för svensk maffia, med en sån snubbe håller vi aldrig internationellt.
När jag ändå är inne på journalistikspåret så tänkte jag bjuda på en favorit i repris:
Detta skulle kunna vara en definition av "otur", eller "Gud är inte god".
Är inte det här bara pinsamt?
Titta på Sveriges maffia.
Nu har jag ju inte läst den där boken om svensk maffia, som tydligen målar upp ett ganska respektingivande porträtt av vår svenska maffia. Det går tydligen ganska vilt till i den undre världen.
Men så publiceras den här artikeln. Hah!
Ledaren heter för det första Tjock-Steffe.
Vaddå är det hans maffianamn? Hallå, Tjock-Steffe? Har du blivit mobbad under barndomen eller?
Och titta sedan på Tjock-Steffe.
Hans ögon är ju lika oskyldiga som Moses i vassen förfan.
Tjock-Steffe är en pinsam representant för svensk maffia, med en sån snubbe håller vi aldrig internationellt.
När jag ändå är inne på journalistikspåret så tänkte jag bjuda på en favorit i repris:
Detta skulle kunna vara en definition av "otur", eller "Gud är inte god".
morgonens händelser
Medan jag intog morgonens fjärde kopp kaffe och kände hur det mörkbruna morfinet sakta helade min oförklarliga huvudvärk, så satte jag plötsilgt i halsen lite.
Läste samtidigt gårdagens värnamo dumheter, och där fick jag plötsligt den första bekräftelsen på min teori:
Jo men visst, klart att Jackson är död. Han sitter inte alls på en ö i söderhavet med hundratals olovliga barn springandes runt hans mastodonthus med tivoli på bakgården.
Nä då, han sitter inte alls där på sitt kontor och klappar den tjocka katten i sitt knä, medan han med ett oförskämt tillfredställt leende ser hur pengarna rullar in på kontona till följd av världsbefolkningens godtrogenhet.
Låter resten vara osagt tills vidare.
Nu till dagens riktiga högoddsare.
Var precis nere i köket för att brygga ytterligare en omgång kaffe, då följande inträffande:
Tog kaffekannan till diskbänken för att skölja ur gammalt kaffe.
Spolade i lite vatten och sköljde runt.
Var just mitt inne i samma process ännu en gång då en fluga störtar rakt ner i det roterande vattnet i kannan.
"Oj, segt öde för flugan" tänkte jag lite frånvarande och hällde ut vattnet med flugan i för att skölja kannan ytterilgare en gång (var ju flugpartiklar i den nu). Då kom jag till en högst otippad insikt.
Nä, det var inte en fluga.
Det var två flugor, mitt uppe i ett samlag.
Tänker inte ens försöka spekulera vidare i denna händelse.
Läste samtidigt gårdagens värnamo dumheter, och där fick jag plötsligt den första bekräftelsen på min teori:
Jo men visst, klart att Jackson är död. Han sitter inte alls på en ö i söderhavet med hundratals olovliga barn springandes runt hans mastodonthus med tivoli på bakgården.
Nä då, han sitter inte alls där på sitt kontor och klappar den tjocka katten i sitt knä, medan han med ett oförskämt tillfredställt leende ser hur pengarna rullar in på kontona till följd av världsbefolkningens godtrogenhet.
Låter resten vara osagt tills vidare.
Nu till dagens riktiga högoddsare.
Var precis nere i köket för att brygga ytterligare en omgång kaffe, då följande inträffande:
Tog kaffekannan till diskbänken för att skölja ur gammalt kaffe.
Spolade i lite vatten och sköljde runt.
Var just mitt inne i samma process ännu en gång då en fluga störtar rakt ner i det roterande vattnet i kannan.
"Oj, segt öde för flugan" tänkte jag lite frånvarande och hällde ut vattnet med flugan i för att skölja kannan ytterilgare en gång (var ju flugpartiklar i den nu). Då kom jag till en högst otippad insikt.
Nä, det var inte en fluga.
Det var två flugor, mitt uppe i ett samlag.
Tänker inte ens försöka spekulera vidare i denna händelse.
ännu ett nederlag i livsturneringen
Detta inlägg borde egentligen ha tagit form på en splitter ny dator.
Idag skulle varit den dag då jag gjorde mitt livs hittills största investering, en dator alltså.
Efter att ha drällt fram och tillbaka mellan Elgiganten - Media markt - Siba, tur och retur x 7,
efter att ha läst om processorer och ram-minnen och skit x 28,
efter att ha dividerat med försäljaren om hurvida jag faktiskt behöver det liiiite dyrare, men ack så mycket bättre alternativet,
så kom jag till slut fram till vilken skönhet som skulle bli min.
Såg framför mig hur jag packade upp den ur kartongen, hur den var helt fri från fingeravtryck, hur jag inte skulle behöva starta den två gånger för att skärmen skulle fungera och så vidare.
Meddelar säljaren att han har vunnit.
Medan han springer ut för att hämta skönheten på lagret plockar jag åt mig en trådlös router och väntar med spänning på säljarens återkomst.
Ser honom komma ut från lagret, - tomhänt.
"Jag har vääldigt dåliga nyheter, min kollega sålde nyss sista exemplaret, typ 5 - 10 minuter sedan. Sorry."
Fan.
"Men du kan ju beställa den från vår hemsida!"
Helvete.
Så nu sitter jag här med en trådlös router.
Idag skulle varit den dag då jag gjorde mitt livs hittills största investering, en dator alltså.
Efter att ha drällt fram och tillbaka mellan Elgiganten - Media markt - Siba, tur och retur x 7,
efter att ha läst om processorer och ram-minnen och skit x 28,
efter att ha dividerat med försäljaren om hurvida jag faktiskt behöver det liiiite dyrare, men ack så mycket bättre alternativet,
så kom jag till slut fram till vilken skönhet som skulle bli min.
Såg framför mig hur jag packade upp den ur kartongen, hur den var helt fri från fingeravtryck, hur jag inte skulle behöva starta den två gånger för att skärmen skulle fungera och så vidare.
Meddelar säljaren att han har vunnit.
Medan han springer ut för att hämta skönheten på lagret plockar jag åt mig en trådlös router och väntar med spänning på säljarens återkomst.
Ser honom komma ut från lagret, - tomhänt.
"Jag har vääldigt dåliga nyheter, min kollega sålde nyss sista exemplaret, typ 5 - 10 minuter sedan. Sorry."
Fan.
"Men du kan ju beställa den från vår hemsida!"
Helvete.
Så nu sitter jag här med en trådlös router.
